Stallmiljön, hästhantering, ridning och delaktighet i stallsysslor och stallgemenskapen kan utgöra en grund för socialt välmående. Stallet som rum för umgänge och en plats med betydelsefulla sysslor, också sådant som skolan och annan fritid inte påbjuder, kan bli en viktig del av den egna självbilden. Kompetenserna som behövs i stallgemenskapen och stallets vardag kan stödas och uppmärksammas genom medvetet socialt betonat arbete från stallets sida. Det här är något som stallets och ridskolans team vill betona och genom socialvetenskaplig kompetens upprätthålla som en röd tråd i all vår verksamhet.

Alla som besöker och verkar hos oss skall känna sig välkomna och delaktiga i stallets vardag. Det är viktigt att rideleverna, föräldrarna, gårdsfolket, de närmaste grannarna och alla aktiva stallmänniskor har en given plats och röst i verksamheten.

Bakgrunden till stallets sociala ambitioner är vårt teams kompetenser inom området (sociologi, socialt arbete och socialpolitik) och internt ordnar vi regelbundet möten och sammankomster där stallets sociala aspekter diskuteras och utvecklas. På dagtid bedrivs som ett komplement till ridskoleverksamheten så kallad socialpedagogisk hästverksamhet. 


 

Mer om socialpedagogisk hästverksamhet

Mer om stallet som social miljö

Stallets länkar om hästforskning



 

Det finns många infallsvinklar och kulturer i hästhållning och det finns ingen orsak att söka en exakt väg att gå. Hur hästar hanteras har historiskt sätt utvecklats i samspråk med vilket syfte hästarna används till och de resurser och den kunskap hästägarna besitter. Målsättningen och minimikravet i all hantering av domestiserade djur anser vi att måste utgå från en självkritisk och medveten dialog med den rådande kunskap kring djurens välmående. Det gäller också att förstå att hästarnas välmående hela tiden är i förändring beroende på allt som sker kring hästarna. 

Utgångsläget ska beröra hästarnas på ett sådan sätt att man inledningsvis har klart för sig hurudana hästar som lämpar sig just för det bruk de ska användas till. Viktigt är också att man klarar av att se skillnader mellan våra egna mänskliga behov och djurens behov. Att förmänskliga hästarna är rätt så vanligt och kan ibland leda till att skötseln utgår mer från våra egna behov än från hästarnas. 

Vi utgår från att hästar mår bäst om de får leva så fritt som möjligt, vilket betyder att hästarna i mån av möjlighet själva får bestämma när de äter, sover eller vistas utomhus. Vid Stall Långvik möjliggörs en sådan frihet genom att hästarna under dygnets alla timmar fritt i grupp kan röra sig in och ut i stallet. Om våren och hösten hålls hästarna i en stor grusad hage (1200 m2) och på sommaren och vintern finns tillgång till stora betes-, och strövytor. Hästarna äter lokalt producerat hö. I framtiden fodras hö med hjälp av en eller flera höautomater.

Erfarenheter från vårt stall berättar att den här typen av hästhantering är grunden för nöjda och friska hästar som hållbart kan utföra sitt jobb och njuta av goda dagar. 

Allt fler hästsportanläggningar i Norden utvecklar sina stallkoncept i riktning mot frigående hästhållning. T.ex. Sveriges samtliga tre riksanläggningar; Flyinge, Strömsholm och Wången bygger nu lösdriftsanläggningar.

Stallets länkar om hästforskning

Stallets intressen om hästhållning

 
Samhället.jpg

Hästen har en självskriven plats i vår kultur och historia. Tidigare användes hästar för transport, jord- och skogsbruk. Då var hästar också nära knutet till män och manlighet. En häst var inte bara ett husdjur utan också bärare av status och därmed sin ägares stolthet. 

Idag används hästen inte längre som bruksdjur utan som del av fritid, sport och rekreation. I Finland har dessutom ridsporten blivit nästintill totalt en flick- och kvinnosport. Den nya hästhushållningen som grundar sig på den här förändringen har också blivit ett intresse för samhällsforskare. Nora Brandt skriver sin doktorsavhandling i sociologi med rubriken "den nya hästhushållningen i Finland" . Nora intresserar sig för hobbyryttarnas drivkrafter och motiv, hästföretagens lönsamhetsproblematik samt nya former av häst- och stallrelaterad terapeutisk och rehabiliterande verksamhet.
 

Intresserad av att läsa mer?

  • Nora har tillsammans med forskarkolleger vid Helsingfors universitet gett ut boken Hästsam.
  • Nora var med och grundade det internationella forskningsnätverket EqRN (Equine Research Network)

  • Nationella samhällsprojekt med hästarna i fokus blir också viktigare. Nora sitter med i styrgruppen för projektet "Hevoset ja yhteiskunta" som drivs av HIPPOLIS (Valtakunnallinen hevosalan osaamiskeskus)

  • Nora Brandt, forskningssida vid Åbo Akademi
     

Stallets länkar om hästforskning